Fakta om rökningens skadeverkningar och fördelar med att sluta röka

”Rökning skadar praktiskt taget alla organ i kroppen. Orsaken är att gifterna från cigaretten följer med överallt dit blodet strömmar. Människor vet att det är farligt att röka, men inte hur farligt.” Det är budskapet i Hälsokonsekvenser av rökning, en rapport publicerad år 2004 av den amerikanska regeringens högste medicinske talesman.

Att röka innebär bokstavligen talat att spruta in en kraftig gift injektion i kroppen flera gånger om dagen. För den som röker tjugo cigaretter per dag blir det 70 000 giftduschar per år. Varje dusch innehåller 4 000 olika gifter. Ingen undgår att skadas av att röka. Rökningen ger upp till tjugo gånger så stor risk att få ett fyrtiotal sjukdomar. Skadorna ackumuleras med tiden. Mönstret för hur rökare dör förändras med stigande ålder. De vanligaste rökningsrelaterade dödsorsakerna före 50 års ålder är hjärtinfarkt. Efter 55 börjar lungcancern dominera. Dödsfall på grund av kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, ökar med stigande ålder. Förklaringen är att sjukdomar i hjärta och blodkärl i regel utvecklas snabbare än lungcancer och KOL.

Det finns misstankar om att lungcancer och flera andra sjukdomar som beror på rökning utvecklas snabbare hos kvinnor. Tänkbara förklaringar är att kvinnor generellt har mindre kroppsstorlek, mindre hjärta, smalare kranskärl och mindre lungvävnad än män. Andra förklaringar kan vara cykliska hormonella förändringar och att rökning har en negativ effekt på det kvinnliga hormonet östrogen som normalt skyddar hjärta och blodkärl från åderförkalkning.

Nikotin är det ämne i cigaretten som gör rökaren beroende. Nikotinet har en kärlsammandragande effekt men är i övrigt inte det ämne som skadar dig mest. Det gör däremot många av de andra 4 000 ämnena, bland annat tjära, bly, kadmium, kvicksilver, kolmonoxid, vinylklorid, vätecyanid, bensen, arsenik och ammoniak. Två av ämnena är totalförbjudna i arbetsmiljöer i Sverige och minst femtio är cancerframkallade eller misstänks orsaka cancer. Om kring hälften av ämnena finns naturligt i tobaksbladen, andra ämnen tillsätts under tillverkningsprocessen medan ytterligare andra skapas av de kemiska reaktioner som uppstår när cigaretten brinner.

Cigarr och pipa är lika farliga som vanliga cigaretter under förutsättning att man röker lika mycket. Skillnaden mellan röken från cigarrer och cigaretter är att cigarröken är alkalisk, basisk. Det innebär att nikotinet lätt når blodomloppet via slemhinnorna i munnen. Man behöver inte dra ner röken i lungorna som man gör med den sura cigaretten. Många - särskilt cigarettrökare som övergått till cigaretter – drar ändå halsbloss för att få en snabb nikotinkick. Det gäller även personer som rökt cigarrer länge. Vattenpipa kan vara ännu mer skadligt än vanlig cigarettrökning. Man får till exempel i sig mer tungmetaller och nikotin än av vanliga cigaretter.

Dödlighet

Varannan dagligrökare dör av sin rökning. I Sverige visar officiell statistik att cirka 6 400 människor dör i förtid av egen rökning och ytterligare femhundra av passiv rökning. Det kan jämföras med att omkring femhundra personer per år dör i trafiken. I genomsnitt förlorar rökare sju till tio år av livet. Var fjärde rökare dör av sin rökning redan i medelåldern och har då förlorat i genomsnitt tjugo till tjugofem år av livet. Man brukar säga att för varje rökt cigarett får man betala med tio minuter kortare liv, lika lång tid det tar att röka cigaretten.

Det finns ingenting som dödar fler människor i förtid världen över än rökning. År 2015 kommer tobak at döda 50 procent fler än hiv/aids och svara för en tiondel av världens alla dödsfall. Den prognosen gör världshälsoorganisationen WHO i den år 2007 publicerade rapporten World Health Statistics, som samlar hälsostatistik från de 193 medlemsländerna. Prognosen för 2015 är att aids/hiv kommer att döda 4,3 miljoner människor om året medan tobaken kommer att orsaka 6,4 miljoner dödsfall per år.

Hjärt- och kärlsjukdomar

De vanligaste sjukdomarna hos rökare är de som uppstår i hjärt- och kärlsystemet som hjärtinfarkt, slaganfall, åderförkalkning och så kallad perifer kärlsjukdom som fönstertittarsjuka (försämrat blodflöde i underbenen). Tjugo procent av alla hjärtsjukdomar bedöms bero på rökning. Risken för hjärtinfarkt hos rökare i allmänhet vara två till tre gånger större än hos icke-rökare men en riskökning på upp till sju gånger hos både män och kvinnor har uppmätts. Enligt statistiken dör sju rökare om dagen i Sverige av hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är flera faktorer som bidrar till rökningens skadeeffekter på hjärt- och kärlsystemet.

1. Rökning stör den normala funktionen hos de blodkärl (artärerna) som transporterar syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens olika delar och som måste kunna dra ihop sig och slappna av för att reglera blodflödet. Fett med mera fäster lättare vid en skadad blodkärlsvägg. Detta bidrar till åderförkalkning (ateroskleros), som i sin tur ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke.
2. Kolmonoxiden i tobaksröken minskar de röda blodkropparnas förmåga att transportera syre, vilket ger sämre kondition.
3. Rökning ökar utsöndringen av budbärarämnen i nervsystemet (katekolaminer) som medför att hjärtats pulsfrekvens ökar och blodtrycket stiger vilket med tiden kan skada hjärtmuskeln. Blodkärlen dras samman varvid kroppens vävnader, inklusive blodkärlen, får en försämrad tillförsel av syre och näringsämnen. Rökning av en enda cigarett kan minska blodflödet i fingrarna till hälften och effekten kan sitta i upp emot en timme.
4. Rökningen ökar blodets benägenhet att koagulera. Risken för bland annat blodpropp blir större.

Blodcirkulationen förbättras snabbt när du slutar röka vilket bland annat ger dig varmare händer och fötter och en friskare ansiktsfärg. Du har betydligt lägre risk för cirkulationssjukdomar. Risken att få hjärtinfarkt halveras ett år efter rökstopp. Efter fem år är risken för hjärtinfarkt nästan samma som för en person som aldrig rökt.

Cancer

Rökning ökar risken att få cancer drastiskt. Strömmen av kemikalier genom blodomloppet vid rökning innehåller drygt ett femtiotal ämnen som man vet skadar arvsmassan när de tas upp i cellerna och även ger ett försämrat immunförsvar. Ytterligare en förklaring vid dessa cancerformer kan vara att röken påverkar könshormoner. Risken att få lungcancer är tjugo gånger större för en rökare och minst 80 procent av all lungcancer bror på rökning. Lungcancer står i Sverige för 7 procent av all cancer hos män och för 5 procent hos kvinnor. Den kan utvecklas under ett decennium innan den ger symtom. Lungcancer som orsakas av rökning hör till de mer svårbehandlade, är mycket dödlig och i de flesta fall avlider man inom ett år sedan diagnosen ställts. Andra former av cancer som har samband med rökning är cancer i näsan, tjocktarmen, munhålan, läpparna, strupen, magen, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, livmoderhalsen, testiklarna, penis och blodet.

Storrökande män fördubblar även sin risk att drabbas av prostatacancer, framförallt en aggressiv livshotande form, jämfört med icke-rökare. Risken att överhuvudtaget drabbas av prostatacancer är 60 procent större för storrökare än för män som inte röker alls. Med storrökare menas här personer som har åtminstone fyrtio ”paketår” bakom sig (motsvarande ett paket om dagen i fyrtio år eller två paket om dagen i tjugo år).

Frågan om ifall rökning kan orsaka bröstcancer är kontroversiell. I vissa studier har forskarna upptäckt samband mellan rökning och bröstcancer och i andra har något sådant samband inte kunnat visas. Forskare i Florida har nyligen visat att cigarettrök kan förvandla normala bröstceller till cancerceller genom att blockera deras naturliga förmåga att reparera sig själva. Forskarna såg att när normala bröstceller i provrör behandlades mes cigarettkoncentrat genomgick de förändringar som gjorde dem till cancerceller. Detta trots att den koncentration av ämnena som används i koncentratet var lägre än koncentrationen i en cigarett. Det räcker att en enda cell med en DNA-skada inne hinner reparera sig själv innan den delar sig, för att en cancertumör ska börja utvecklas.

I Sverige beräknas cirka vart femte cancerfall kunna kopplas till rökning. Sju rökare om dagen dör i Sverige av lungcancer samt cancer i mun, svalg, struphuvud och matstrupe. Cancerrisken sjunker snabbt efter rökstopp. Risken för att utveckla lungcancer är halverad efter 10 år och en manlig storrökare som fimpar för gott har efter tio år reducerat risken för prostatacancer till samma nivå som en icke-rökare.

Lungsjukdomar

Lungorna hos rökare drabbas gradvis av en försämrad funktion som ger många andra sjukdomar än lungcancer. Kronisk bronkit är en sjukdom som medför hosta och slembildning. Den utvecklas hos rökare ofta till KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), som är ett samlingsnamn på flera sjukliga förändringar i lungorna. KOL är en sjukdom med tilltagande andnöd då luftflödet genom luftvägarna och lungorna gradvis försämras. Slemhinnan i luftvägarna blir inflammerad (bronkit) med hosta och slembildning som följd. Väggarna i lungblåsorna förstörs (emfysem) vilket leder till försämrat upptag av syre med andnöd och trötthet som följd. Luftflödet genom luftrören minskar mer och mer och hostan och andnöden blir allt svårare. Man kan säga att rökaren får ”skrumplunga”. Eftersom sjukdomen utvecklas smygande märker man ofta ingenting förrän lungfunktionen är kraftigt nedsatt. Man tror kanske bara att man börjar bli gammal och trött när man flåsar i trapporna.

Det brukar vara rökhosta och andfåddhet som gör att man söker läkare. Många har förlorat hälften eller mer av sin lungfunktion när de får diagnosen KOL. Den helt dominerande orsaken till KOL är rökning, och det enda som kan stoppa sjukdomsförloppet är rökstopp. Alla som röker tillräckligt mycket får KOL och man räknar med att minst varannan rökare har påvisbara sjukliga förändringar i lungorna. Idag finns uppskattningsvis 400 000 – 700 000 KOLsjuka i Sverige. I senare stadier av sjukdomen känns det som att andas genom ett sugrör. Till slut blir man beroende av syrgastillförsel vilket tillsammans med sjukdomssymtomen starkt begränsar rörligheten – en del kan inte lämna sitt hem utan assistans. Mer än tre rökare om dagen dör i sjukdomen som innebär att man bokstavligen kvävs till döds.

Den som slutar röka upplever oftast en klar förbättring av andning och minskade problem med slembildning och hosta. Besvären från luftvägarna kan dock förvärras något under de första veckorna efter rökstoppet.

Diabetes

Rökning innebär en större risk för att få diabetes typ 2 och gör sjukdomens konsekvenser svårare. Risken för den rökande diabetikern att utveckla de vanligaste diabetesrelaterade komplikationerna är mycket större än hos den icke-rökande diabetikern. Hjärtsjukdomar är två till fyra gånger så vanliga hos diabetiker som röker, risken för stroke ökar med 50 procent och risken för nervskador som kan leda till muskelförsvagning, intill förlamning, ökar två till tolv gånger. Röken skadar och leder till förträngningar i blodkärlen, vilket till exempel förvärrar de sår på fötter och ben som kan drabba diabetiker. Risken för njurskador ökar med 40 procent.

Immunsystemet

Den om röker har sämre immunförsvar och blir till exempel oftare förkylda.

Synen

Ögonen är känsliga för tobaksrök. Det vet alla vars ögon irriterats, tårats och blivit röda av cigarettrök. Rökarna är däremot sällan medvetna om de skador som kan drabba deras egna ögon. Rökning kan orsaka eller förvärra drygt ett halvt dussin olika ögonsjukdomar. De ögonsjukdomar som cigaretterna framför allt bidrar till är grå starr och förändringar i gula fläcken (makuladegeneration) som leder till att det skarpa seendet försämras. Kvar blir ofta bara ledsyn men man kan också bli blind. Makuladegeneration är den vanligaste orsaken till åldersblindhet och risken är tre till fyra gånger större hos rökare än hos den som aldrig rökt.

Minst 50 miljoner människor runt om i världen förlorat varje år delar av sin synförmåga till följd av grå starr, en grumling av ögats lins och som långsamt leder till förlust av synen. Sjukdomen kan komma som ett led i det normala åldrandet, men tobaksrökning ökar sannolikheten för att den utvecklas. Den som röker tjugo cigaretter per dag löper dubbelt så stor risk att utveckla grå starr som icke-rökare.

Hörseln

Rökare är känsligare för buller och riskerar lättare nedsatt hörsel. Det har visats i flera internationella studier och har förklarats både med försämrad blodgenomströmning i innerörat på grund av tobaksröken och med en försvagning av cellernas skydd mot så kallade fria radikaler som bryter ner vävnaderna. Ju mer man röker desto större är risken för hörselskador av buller.

Ryggen och skelettet

Rökning ökar risken för problem med rygg och ben på grund av minskat blodflöde till skelettet, till ryggradens diskar och musklerna. En studie har visat att rökare löper 25 procent större riska för kronisk ryggsmärta än icke-rökare medan risken för förändringar i diskar och kotor är 84 procent större. Benmassan krymper och benvävnaderna blir skörare. Speciellt rökande kvinnor drabbas oftare av benskörhet vilket troligen har en hormonell förklaring.

Operationskomplikationer

Rökare har upp till 70 procents högre risk för operationskomplikationer under och efter en operation. Risken för infektioner minskar och sår läker snabbare om man slutat röka före ingreppet – helst någon månad innan. Därför rekommenderas patienter som ska opereras idag av läkare att sluta röka.

Magen

Rökare drabbas oftare av magkatarr och magsår.

Hyn och utseendet

Nikotinet minskar genomblödningen i huden och gör den blekare och mindre elastisk med mer rynkor över hela kroppen som följd. Särskilt kvinnor som rökt i många år har ett mer åldrat utseende än de som inte röker. Huden blir rynkigare, grövre och färglös. På grund av att cigaretterna så att säga ”stjäl” östrogen från kroppen riskerar rökande kvinnor en viss virilisering – de blir något manligare med en mörkare röst, buskigare ögonbryn och kanske en liten mustasch. Att bli rökfri gör alltså att kvinnor ser yngre och mer kvinnliga ut. Den som slutar röka doftar fräschare i mun, hår och kläder.

Lukt och smak

Den som slutar röka återfår gradvis sin fulla förmåga att känna lukt och smak.

Munhälsan

Tandlossning beror på en inflammation i de vävnader runt en tand som håller den på plats. Rökare drabbas oftare än andra av tandlossning och inte sällan redan i 40-årsåldern. Det är svårare att behandla tandlossning hos rökare eftersom läkningen går sämre. Rökare får också ofta problem med fula frilagda tandhalsar och tänderna blir inte lika vita. Allt detta medför att man har kunnat konstatera att rökare har dyrare tandvårdskostnader än icke-rökare.

Barn, fertilitet och sexliv

Det brittiska läkarförbundet har publicerat en rapport om de skador och sjukdomar som påverkar människors möjligheter till ett lyckligare sexliv, att kunna få barn och skapa förutsättningar för en god hälsa hos barnet. ”Omfattningen av de skadeeffekter som rökningen har på fortplantingsförmågan och barns hälsa är skrämmande och chockartad”, säger forskarna. ”Kvinnor är i allmänhet medvetna om att de inte ska röka under graviditeten, men det budskapet måste föras fram mycket kraftfullare. Män och kvinnor som tänker sig att någon gång skaffa barn bör omgående sluta röka. Det måste även kvinnor som vill skydda sig mot cancer i livmoderhalsen och män som inte vill bli impotenta göra”.

Fertiliteten för både män och kvinnor försämras av rökning. Rökning minskar kvinnors förmåga att bli gravida med 40 procent. Det beror bland annat på att rökningen påverkar ägglossningen. En rökare har förre ägglossningar per år än en icke-rökande kvinna och når klimakteriet ett par år tidigare. Rökande kvinnor löper också större risk för skador på äggledaren som kan göra dem ofruktsamma. Hos rökande män är det vanligare med färre spermier och försämrad kvalitet på spermierna. Män och kvinnor som försöker få barn med hjälp av assisterad befruktning minskar sina möjligheter kraftigt om någon av parterna röker.

Risken för impotens är dubbelt så stor för rökare. Impotensen beror på de skador på blodkärlen som gör det svårare att få och behålla en erektion. Forskare vid en institution för manlighetsforskning i USA har till och med funnit att män som inte röker har sex oftare och njuter mer av det än rökarna. Forskningsgruppen studerade 290 män i åldern 24 till 36 år och fann att icke-rökarna hade sex dubbelt så ofta som rökarna. På en skala från 1 – 10 uppskattade icke-rökarna den njutning som de känt till nära 9 jämfört med 5 för rökarna.

Barnen drabbas ofta illa kolmonoxid från cigaretterna blockerar de röda blodkropparnas möjlighet till att ta upp syre i lungorna för vidare transport till kroppens alla delar. Kolmonoxid finns i högre koncentration hos fostret än hos den rökande mamman. Dubbelt så många röda blodkroppar blockeras hos fostret än hos mamman. Dessutom lämnar kolmonoxiden fostret långsammare. Risken för missfall ökar med 50 procent liksom risken för missbildningar hos fostret. De barn som föds väger mindre. Barnens storlek är ett mått på dess mognad och därmed dess förmåga att överleva. Risken för komplikationer under perioden närmast efter födseln är större för barn till mammor som rökt under graviditeten. Om en ammande mamma röker störs barnets sömnrytm och barnet sover mindre. JU mer nikotin som finns i bröstmjölken desto mer störs barnets sömn. Moderns rökning under graviditeten verkar också kunna orsaka problem som sämre lungkapacitet hos barnet, ökad risk för koncentrationsstörningar, särskilt hos pojkar, samt även en ökad risk för barnet att få cancer senare i livet. Passiv rökning kan också orsaka plötslig spädbarnsdöd, infektioner i luftvägarna och astma. Mellanöreinflammation är en av barnens vanligaste sjukdomar som orsakas av föräldrars rökning.

Intellektuell förmåga

Det finns en utbredd föreställning att rökning skärper uppmärksamheten, förbättrar minnet och motverkar demens. Forskare i Skottland ville undersöka om detta är riktigt. De intelligenstestade 64 år gamla människor, som alla hade deltagit i samma centrala intelligenstest när de var 11 år. Då hade de inte börjar röka och fick likartad skolundervisning. Sedan de testas igen, femtiotre år senare kunde de båda testerna jämföras. Det visade sig att den kognitiva förmågan, att kunna inhämta och använda kunskaper, hade försämrats mer hos rökarna än hos de personer som aldrig rökt. De psykomotoriska reaktionerna hade även blivit långsammare hos rökarna, det vill säga samspelet mellan sinnesintryck och muskelreaktioner fungerade sämre. Skillnaderna i kapacitet mellan nuvarande rökare och icke-rökare var små, men tillräckligt tydliga för att vara säkerställda, och forskarnas slutsats är att långvarig rökning bidrar till att den intellektuella förmågan sjunker med åren.

Ett brittiskt forskningsprojekt som studerade minnet visade också intressanta resultat. Vid 43 års ålder fungerade minnet hos rökare och icke-rökare lika bra. Tio år senare har det blivit svårare för rökarna att komma ihåg ord som visas i minnestester och de behöver längre tid på sig för att hitta och kryssa för bokstäver som slumpartat lagts in i en text. En hypotes är att skador på blodkärlen ger hjärnan sämre syretillförsel. En annan förklaring kan vara att kemikalier i cigarettröken skadar funktioner i centrala nervsystemet som behövs för att minnet ska fungera problemfritt. För Alzheimers sjukdom tycks långvarig rökning vara en riskfaktor och flera studier visar att sjukdomen är dubbelt så vanlig hos rökare.

Rökning och psyket

Rökare drabbas oftare av depression. Forskning visar att om tonåringar börjar röka ökar risken för att de utvecklar ångestsjukdomar senare i livet, särskilt panikångest, och möjligen även depressivitet. Att bli rökfri minskar ångest och depressivitet, gör att man blir lugnare, minskar stress och motverkar utbrändhet.

Livskvalitet och allmänt välbefinnande

Det finns ett vetenskapligt belagt starkt samband mellan rökning och sämre hälsorelaterad livskvalitet. Den som slutar röka får snabbt bättre kondition, blir piggare och känner sig mer energisk. När man slutar får man också bättre sömn, troligen på grund av att man inte längre lider av nikotinbrist på natten.

Förebild

Att bli rökfri gör dig till en bättre förebild för barn och ungdomar. Barn till rökare blir betydligt ofta själva rökare. Barn till rökare är dessutom ofta mycket oroliga över föräldrarnas rökning eftersom de vet att det är farligt och att föräldrarna kan bli sjuka och dö.

Ekonomi

Efter den senaste skattehöjningen kostar rökningen omkring 17 000 skattade kronor om året för den som röker ett paket om dagen. För många innebär det en stor förbättring av ekonomin att sluta röka. En rökare som röker ett helt liv kostar samhället cirka 800 000 kr mer än en icke-rökare när man räknar bort det rökaren betalar i tobaksskatt.

En rökare kostar sin arbetsgivare 30 000 kr mer i snitt per år jämfört med en icke-rökare beroende på fler pauser och sjukdagar. Beräkningen bygger på två extra rökpauser per dag och åtta sjukdagar mer per år. Sjukdagarna beräknas kosta cirka 10 000 kr och de två rökpauserna cirka 20 000 kr per år. Detta är orsaken till att många arbetsgivare idag inför rökfri arbetstid, vilket betyder att man bara får röka på fritiden, det vill säga på lunchen. Rökningen kostar samhället 26 miljarder kr per år, vilket är omkring tre gånger mer än staten får in i tobaksskatt.